Att dyka med vithaj är en respektingivande upplevelse. Har du en gång sett hajen i vitögat förstår du att naturen är mäktig. Vattnen utanför staden Gansbaai är en av de bästa platserna i världen för vithajsdykning. Gansbaai, som ligger cirka två timmars bilresa öster om Kapstaden i Sydafrika, kallas även för ”The Great White Shark Capitalof the World”. Följ med oss under ytan för ett riktigt spännande äventyr.
Dykning med vithaj – så går det till
Vithajsdykning i Sydafrika är en mycket välorganiserad aktivitet. Det går till så att du åker med båt från Gansbaaiut till vattnen där vithajarna vanligtvis håller till. Räkna med att det blir en tidig morgon. Vithajarna är liksom många andra djur mest aktiva på förmiddagen. Kanalen ”Shark Alley” ligger mellan de båda öarna Dyer Island och Geyser Rock, bara några kilometer söder om den lilla fiskebyn Gansbaai. På Dyer Island huserar cirka 5 000 sydafrikanska pingviner och Geyser Rock är hem åt cirka 60 000 sydafrikanska pälssälar. Har du tur får du se både pingviner och pälssälar från båten. Den sydafrikanska pingvinen, som är starkt hotad, kallas ibland för glasögonpingvin. Den har en rosa fjäderlös fläck som går från näbben upp till ögat och fortsätter som en ring runt ögat. Detta gör att det kan se ut som att pingvinen har glasögon. Pingvinerna och pälssälarna står på vithajarnas meny, vilket gör att vithajarna trivs mycket bra i detta område. När ni har kommit fram med båten till detta hajstinna vatten kastas blodiga fiskrester i vattnet. Vithajen kan vittra blod på upp till fem kilometers avstånd. Blodspåren i vattnet gör att hajarna närmar sig. Nu är hajarna nära! Kaptenen och besättningen ombord bestämmer när det är dags för dig att kliva ner i buren. Du sänks ner i en stålbur i vattnet, där du möter vithajarna som simmar omkring utanför buren. Du ser vithajen med dess gigantiska gap alldeles utanför buren där du befinner dig. En adrenalinkick och framför allt en naturupplevelse utan dess like. Ett intimt, naturligt möte som du aldrig glömmer.
Hög säkerhet i buren
Buren som används vid dykning med vithaj är en robust bur konstruerad i stål med järnlegering. Stålburen sänks bara delvis ned i vattnet och du kan när som helst ta dig upp till vattenytan för att hämta luft. Vanligtvis vistas 2–4 personer i buren samtidigt. För dykning med vithaj krävs varken dykcertifikat eller dykerfarenhet. Du behöver inte ens ha en snorkel när du sänks ned i buren, som alltså till viss del är ovanför vattenytan.Guiderna ombord på båten lockar hajarna till att simma nära buren med hjälp av beten. Guiderna är mycket kunniga och erfarna och du är helt skyddad i stålburen.Den ena sidan av buren sitter fast på båtens skrov och den andra sidan är vänd ut mot havet och hajarna. Buren har både handtag och fotfäste så att du är väl förankrad i buren. Flytbojar håller buren flytande. Det händer att vithajen känner med tänderna på burens galler. Det är en del av vithajens nyfikenhet.
Informativ dykning
Säkerheten ombord på båten är mycket hög. Under båtturen informerar guiderna om vithajen och det marina livet. Dykning med vithaj är ett bra sätt att lära sig mer om havet, vithajen och livet under vattenytan, och dessutom om hur vithajen kan bevaras och skyddas. Med naturen så nära inpå dig är det enkelt för dig att ta till dig den värdefulla informationen. Livet under vattenytan är en helt annan miljö med helt andra förutsättningar för överlevnad än vad som finns på fastlandet. Här upplever du en helt ny värld. Dykning med vithaj är en spännande och lärorik upplevelse i naturlig havsmiljö.
Ta med undervattenskamera
Ta med en undervattenskamera för att föreviga dessa speciella ögonblick i ditt liv. Från buren finns mycket goda fotomöjligheter och även från båten har du fin utsikt över det marina landskapet. Önskar du actionbilder har du kommit helt rätt. Det är en fascinerande värld som väntar på dig under ytan. Ett spännande, dramatiskt natursceneri spelas upp mitt framför dina ögon. Det är ofta höga vågor ute till havs. Detta kan framkalla sjösjuka, så en rekommendation är att du tar sjösjuketabletter redan innan du åker ut på havet. Att må illa under turen kan lätt förstöra den fina upplevelsen. Våtdräkt och cyklop får du låna av företaget som organiserar dykningen. Det är ganska kallt i vattnet. Vithajen föredrar att vistas i vatten som har en temperatur på mellan + 12 och + 14 grader Celsius. Efter dykningen får du ett certifikat som visar att du har dykt med vithaj.
Sydafrikas södra kust – ett av världens vithajstätaste områden
Vithajar finns inte bara i Shark Alley. False Bay och Seal Island är andra områden i Sydafrika där du har chans att möta den kraftfulla vithajen. Vid Seal Island har man uppmärksammat ett speciellt beteende hos vithajarna; de samlas här på vintern och hoppar upp ur vattnet i sin jakt på pälssälarna som bor på ön Seal Island. Pälssälarna söker föda ute till havs där vithajarna slår till. Hoppbeteendet förekommer främst där havet är djupt, omkring 80 meter. I djupet kan hajen accelerera ifrån havsbotten och med kraft kasta sig upp över ytan. Detta är akrobatik på hög nivå. Att få skåda de hoppande, kraftfulla vithajarna är en mäktig naturupplevelse. Mossel Bay, som ligger längs den sydafrikanska kuststräckan Garden Route, är ytterligare ett vithajsområde värt att besöka för dykning med vithaj. Sydafrikas södra kust är ett av världens vithajstätaste områden, så chansen är mycket stor att du får se den stora,imponerande rovfisken. I området kring Shark Alley finns även andra hajarter och valar.
Sydkaparen
Under vissa tider på året har du även chans att få se sydkapare i området kring Shark Alley. Mellan maj och december kommer sydkaparen till området för att fortplanta sig, föda och ta hand om sina ungar. Under resten av året föredrar den kallare områden där det finns mycket föda att tillgå. Sydkaparen äter bland annat små kräftdjur. Sydkaparen tillhör familjen rätvalar, som alla har ett stort huvud som upptar ungefär två tredjedelar av hela kroppslängden. Sydkaparen kan bli upp till 18 meter lång (!) och den kan väga upp till 80 ton. Den är ljusbrun eller blåsvart. Honorna är vanligtvis större än hanarna. Sydkaparen har inte någon ryggfena.
Späckhuggaren – vithajens näst största fiende efter människan
Späckhuggaren, som är vithajens näst största fiende efter människan, skådas emellanåt i området kring Shark Alley. Späckhuggaren är den största arten inom delfinfamiljen och en form av tandval. En späckhuggarhane blir omkring 8,5 meter lång och honan blir något mindre. En späckhuggare kan väga över fem ton. Späckhuggaren känns enkelt igen på den karaktäristiska svarta och vita färgteckningen. Späckhuggaren är lekfull och social och bra på att samarbeta. Flocken både jagar och sköter ungarna tillsammans. Späckhuggare äter allt ifrån stimfisk, bläckfisk, uttrar och sköldpaddor till större djur som tumlare, sälar, kaskelotter och bardvalar. Späckhuggarflocken, som består av upp till 9 individer som är släkt med varandra, leds ofta av en vuxen erfaren hona. Flera flockar kan träffas och umgås tillsammans och bilda en större grupp på upp till 60 individer. En späckhuggare kan bli upp till 90 år gammal.
Bästa säsong för dykning med vithaj: april till september
Den bästa säsongen för dykning med vithaj är perioden april till september, eftersom du då har störst chans att få se vithajen. Sälens ungar, sälkutarna, föds vanligtvis i november. Dessa ungar utgör naturlig föda för vithajarna, som därmed har gott om naturlig föda att tillgå fram till mars. Det är därför svårare för guiderna att locka vithajarna till buren under perioden november–mars.
Du kan stanna kvar på däck
Skulle det trots allt vara så att du där på båten bestämmer dig för att du inte vill gå ner i buren så kan du naturligtvis nöja dig med att vara kvar på däck och titta på hajarna på tryggt avstånd. Det är också en fantastisk upplevelse.
Att få komma riktigt nära vithajen kittlar sinnet
Dykning med vithaj är en extraordinär naturupplevelse. Att få komma nära vithajen kittlar sinnet. Visste du förresten att hajar har fler sinnen än vi människor har? Hajen har till exempel ett så kallat sidolinjesystem som sitter i huden och känner av strömmar i vattnet. Hajen har även en typ av håligheter på kroppsytan som forskare tror kan vara smaklökar som känner av vattnets salthalt. Dessutom har hajen både ett elektriskt och ett magnetiskt sinne. Hajen har ett sinnesorgan i form av geléfyllda djupa gropar i huvudets hud. Med hjälp av detta organ kan hajen hitta byten som alstrar elektriska fält såsom alla djur gör när nervsystem och muskler arbetar. Eventuellt kan detta sinnesorgan även fungera som hajens kompass som reagerar på jordens magnetfält. Hajen har alltså mycket välutvecklade sinnen.
Vithajen – världens största rovfisk
Viktig för havets ekosystem
Vithajen tillhör familjen håbrandshajar. Vithajen, som är världens största nu levande rovfisk, blir vanligtvis fyra till fem meter lång men kan bli upp till sex meter lång. Vithajshonorna blir större än vithajshanarna. Vithajen kan väga upp till två ton. Detta stora rovdjur, som finns högst upp i näringskedjan, är av stor vikt för havets ekosystem. Vithajen äter till exempel upp sjuka och svaga djur. Den ser också till att inte endast en art roffar åt sig ekosystemets alla resurser. På så sätt hjälper vithajen till att skapa en bra balans i det känsliga ekosystemet.
300 sylvassa tänder
Vithajen har onekligen ett imponerande och respektingivande gap – 300 sylvassa tänder gör det lätt för hajen att slita sina byten i bitar. Det händer att vithajen tappar några tänder i jakten på byten, men nya tänder växer ut. Det sägs att vithajen kan tappa 30 000 tänder under sin livstid. På vithajens meny står inte bara pingviner och sälar utan även tonfisk, rockor, fåglar, sköldpaddor och sjölejon. Vithajen kan äta upp till elva ton mat om året, alltså nästan ett ton mat per månad. Det är med andra ord ett hungrigt rovdjur som du ser ifrån stålburen när du dyker med vithaj. Ett möte med denna mäktiga rovfisk gör att du kommer upp ur vattnet som en helt ny människa. En människa med stor respekt och ödmjukhet inför den kraftfulla naturen.
Vithajens jaktteknik
Vithajen kan under korta sträckor accelerera till en hastighet över 56 kilometer i timmen. När vithajen närmar sig ett byte känner den med sina väl utvecklade sinnen vilken typ av bytesdjur det rör sig om. Är det till exempel en grupp av pälssälar kan det hända att vithajen väljer att kasta sig in i gruppen för att splittra den. Vithajen föredrar att jaga ensamma djur, eftersom det gör jakten enklare. Ofta simmar vithajen bakom bytet och överraskar bytet genom att angripa underifrån. Ofta dödar vithajen bytet med ett dödande bett och bytesdjuret förblöder inom loppet av några minuter. Att ta upp energi från födan är extra energikrävande i kallt vatten. Om vithajen befinner sig i kallt vatten då den äter väljer den därför gärna att simma till varmare vatten eftersom det där är lättare att smälta maten. Vithajen har dock ett inbyggt temperatursystem; en ovanlig förmåga som gör att den kan hålla en högre temperatur i kroppen än temperaturen i det omgivande vattnet. Den kan dessutom hålla kvar värme i enbart vissa delar av kroppen. Detta fenomen kallas för regional heterotermi. Vithajen har tre värmeväxlare inbyggda i kroppen som gör detta möjligt.
Vithajen är sårbar
Vithajen kan uppnå den aktningsvärda åldern av sjuttio år. De största hoten som världens vithajar står inför i dag är överfiske, förstörelse av habitat och dålig tillgång på föda. Hajfensfiske har lyckligtvis minskat under de senaste åren, men utgör fortfarande ett kritiskt hot mot vithajens existens. Hajfenssoppa är en uppskattad maträtt bland annat i Kina. Priset för hajfenorna är högt, cirka 3 000–4 000 kronor/kg. Världsnaturfondens undersökningar visar skrämmande siffror; mer än 100 miljoner hajar dödas varje år i hajfensfiske. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Vithajen har av IUCN – International Union for Conservationof Nature and Natural Resources – listats som sårbar. Ekoturism är ett viktigt steg i skyddandet av vithajen.